Hej! Ska söka lite jobb inom restaurangbranschen. Undrar om det är någon som vill hjälpa till och läsa genom mitt personliga brev? Har inte fått något napp, så kanske tänker det skulle vara värt med ett nytt perspektiv. Tack.

Jag gillar en tjej i min klass som sitter mitt emot mig i klassrummet har gillat henne ett tag men vet inte om hon gillar mig tillbaks, vet inte heller hur jag ska berätta vad ska jag göra?

Hej! Jag har studerat i ca 1 år och har precis påbörjat en praktik som jag ska vara på i 7 månader innan jag är klar. Men jag blev väldigt glad och tänkte att denna praktik skulle ju bli kul och få testa på något som jag verkligen aldrig har jobbat med förut och vet vet detta kanske blir min grej? När jag kommer till praktiken fick jag reda på att min handledare ( som också är chef) kommer inte handleda mig utan är en annan i personalen som gör det. När vi börjar så märker jag att det verkar vara ett väldigt fartfylld jobb och är mycket att lära in. Den i personalen som ska visa mig hur man gör har endast jobbat där i 1 års tid och säger att denne inte heller har koll på allt ännu. ( ska också tillägga att 3 andra har jobbat där inom loppet på 2 år men dessa arbetsuppgifter)Jag får höra hela tiden av den som nu ska guide mig igenom jobbet att ” det är så bra att du här nu så du kan vara en vikarie”. Får även höra av chefen när hon visar runt mig att ” perfekt nu har vi en vikarie” osv osv. ( ska tilläggas att det hände dag 1 och 2)Jag fick lite ont i magen då jag kände att jag endast ser detta som en praktikplats och vill gärna vara ledig när det är jul osv. ( jag har en super arbetas moral men har bestämt mig för att ta det lite lugnt innan jag är examinerad då jag jobbade 50 % och studerade 100 % förra året). Kan nån ge mig tips på vad jag kan säga till min handledare kring att jag är ny och behöver inlärning. Får redan ganska mycket arbetsuppgifter och är på dag ( 3) och jag har inte ens fattat vad va I gör fullt ut. Är lite överväldigad då jag tänkte att detta är praktik och att jag så småningom kommer att kunna att jobba med det. Men nu känns det som att det ligger en press att förstå allt första dan. Samt att jag kan ju inte svara om jag klarar av att vara vikarie för nån i 1 vecka över jul ännu. Hjälp mig :))

Några heta stenar och en hink vatten på balkongen, vad skulle kunna gå snett?

Jag förstår att det finns ingen värmeisolering, men kan det funka ändå? Har noll koll på bastufysik.

Balkongen brukade inte vara inglasad, som borde betyda att det kan tåla fukt.

Tror inte att grannarna ska bry sig eller ens veta. Risken är kanske om mycket ånga går upp till den övre balkongen.

Vad tycker ni?

Vi hatar ju alla de nya plastkorkarna som sitter fast, eller hur? Ta och gnäll lite.

Den här veckan har jag:

• fått yoghurt över hela byxorna bär jag skakade ett paket där jag missat att trycka fast korkjäveln rätt

• fått viktiga papper från försäkringskassan, flera månaders anteckningar i block, samt en bok förstörda när en vattenflaska läckte i min väska för att korkjäveln hamnde snett så att den inte var tät

Är det mitt eget fel för att jag inte dubbelkollat att korkarna hamnar exakt rätt när jag skruvat på dem när jag har bråttom på morgonen? Ja, det kan man tycka. Man kan också tycka att det är piss när man måste lära om en grej som sitter i muskelminnet sen 30+ år men inte funkar längre.

Ja hjälp mig här! Har möjlighet att få en av dessa modeller, vilken ska jag välja? För mig är batteri och kamera de viktiga punkterna :)

Skriv gärna en liiiten motivation till valet också 😁

Hej på er. Jag ska om två månader flytta och även om far min erbjudit sig att hjälpa så tycker jag 74 är en lite för gammal ålder för stackarn att bära tungt. Så jag kollar flyttfirma istället.

Jag kommer flytta till 40kvm med mest flyttlådor och några få möbler (några lampor, ett bord, tre hyllor osv) ingen soffa, Ingen sängstomme (bara madrass). Jag ska allvarligt flytta en tunnelbanestation bort 😅.

Känns som att två man borde räcka fint, men vet inte hur många timmar jag ska köpa och budgetera för.

Räcker två timmar om alla lådor och allt står redo att plockas i bostaden?

Tjena! Ett av mina största intressen är fotografi, tar mest bilder på vänner och familj. Jag skulle gärna vilja testa mer street photography men är helt enkelt för rädd för att någon jag tar bild på ska bli sur/obekväm. Jag använder dessutom analoga kameror så om någon skulle säga ”Radera den där bilden du tog på mig” skulle det bli liiiite svårt.

Har försökt att använda mina vänner som modeller på gatan men de är inte så bra på att se naturliga ut när de vet att de blir fotade…

Tror ni att det är ”riskabelt” att ta bilder på främlingar eller ska man bara köra?

Edit: Skulle aldrig gå och ta en bild med någons ansikte i fokus! Tänker mer allmänna folk-som-går-runt-på-stan-bilder, tänk typ ett foto på människor som går över ett övergångsställe. Inte direkt med en specifik människa i fokus.

Edit: Tack för alla svar! Min spontana slutsats är att om jag tar bild på främlingar så får det bli på så sätt att man antingen inte känner igen dem, eller att jag frågar först!

Hey!! :)) My name is Juan! I’m from Mexico!, I study International Business at the National University of Mexico (UNAM). Some classmates and I are doing a project in Marketing that involves doing interviews about a product (focus group), and the professor gave as a requirement that our public and our market study should be Sweden and Swedish people! We are currently looking for people to interview, but is becoming a little hard. It would be a short videoconference via zoom. We would be very grateful if you could join. Please let us know if someone here would be available! Thanks!

Snart är den stora dagen här för alls arbetare! Tjoho säger jag, vad tycker ni?

Är jag Röv🎩 här?

📍Extrem långt inlägg.📍 OBS Ursäkta min stavning osv men har Dyslexi. Jag ska försöka göra en lång historia kort. Jag levde i 11 år med en fullblods narcissist och bland missbrukare, vi fick en dotter tillsammans. Jag lämnade honom i januari i år, då var dottern 1 år. Vi körde varannan vecka och det gick jättebra första månaden. Det gick inte långtid innan han drog på sig en anonym oros anmälan pga hans missbruk, den lades ner men bara en månad senare så hamnar han på akuten för att hans lägenhet börjat brinna och han har fått i sig brandförsvar, han hade då 1,8 promille i blodet. Jag vaknade den morgonen då polisen kommer och knackar på dörren med undran om jag har våran dotter då hans lägenhet brinner och de håller på med släckningsarbetet. Jag svarar att ja hon ligger där uppe och sover. Jag frågar var Pebbles är? Polisen tittar frågande på mig och säger hund? Hade han en hund? Jag: ja en tik (min hund och bästa vän sedan 6 år tbx.) Detta ändar upp i att sjukhuset gör en orosanmälan och den läggs inte ner. 3 veckor efter att soc har inlett en utredning så blir han tagen på allmän plats väldigt bra i gasen och det med våran dotter i fruktansvärt skick skiten hungrig och full blöja. Detta får jag veta genom att socialjouren ringer mig 22.45 på fredagskvällen och berättar att dom omhändertagen Dottern då jag inte har möjlighet att ta mig dit så får de köra henne till min mamma. Hon är apatisk och är jätte hungrig. Vid det här läget bryter jag ihop helt och hållet. (Jag sitter fast i kollektivtrafiken ) Så alltså jag lämnar honom i januari, första anmälan kommer i slutet av februari, hans lägenhet börjar brinna i mitten på maj och i slutet av juli blir han tagen på fyllan. Under hela denna tid så mår jag psykiskt sämre och sämre. Allt detta leder till att våran dotter blir sol placerad hos min syster. I mitt tycke så har jag av naturliga skäl inte underhållit alla mina vänskapsrelationer. 2 av mina tjejkompisar som dessutom är tvillingar fick uppenbarligen nog i lördags. Vi har haft sporadiskt kontakt under denna period, jag har varit hos den ena på middag och umgåtts några gånger. Men de 3 senaste gångerna frågade jag om skjuts pga av inställda tåg och 1 gång frågade jag om någon hade 150 kr att låna mig i en dag. Det som oxå spelar in här är att jag sen en månad tillbaka är inneboende hos en kompis med familj med bara 4300 in i månaden. Hur som helst så ringde dom i lördags och frågade om jag ville ses och umgås en stund. Jag svarar att jag får återkomma då jag inte mår ass bra och inte vet vad som står på agendan i dag. Efter 45 min så får jag ett sms och en lång sms konversation börjar. S: Är ca 15 min ifrån dig nu :)

Jag:Sorry jag har inte hört min telefon. De är fullt hus här... så jag har huvudvärk och mår piss.

S: Sämsta ursäkten jag hört... Fullt hus och du har huvudvärk, bra kombo👌 Hör av dig när du vill umgås på riktigt och inte för du vill ha skjuts eller missat buss eller tåg, ring en taxi då Är så himla trött på detta nu... Du är exakt som du var när vi bodde i ***** och du umgicks med Kim då som om inget har ändrats. Andra gången vi blir bortvalda på grund av den du bor med nu... Undanhåller du nåt eller skäms du över något ? Detta gäller både mig och S2 för vi båda är trött på detta Ps. är bara 2 min ifrån dig men vi vänder och åker hem

Jag: skickar 2 ljudklipp på ljudnivån Jag: Dålig kombå aa det kan man väl lungt säga... men det är inte mitt val om vi så säger...nu är det endå rätt lugnt mot vad det var vid 16-tiden. Och om jag skäms ja det gör jag, även om jag kanske inte borde det så skäms jag som en hund över hela Dottern å bbydady grejen. Och jag kan förstå att ni känner så men det ska ni verkligen inte göra, jag har näst intill inte kontakt med någon enda gången jag har kontakt med min familj är typ bara när det gäller Dottern. Eller fråga vem som helst när de hörde från mig sist. Jag orkar inte med att träffa människor eller knappt prata med folk. I går var jag i ***** och träffade Dottern, jag orkade inte mer efter 3 timmar o 45 minuter. Så det blir bara er + Bea och oftast mamma som jag svarar.

S: Vi hade kunnat ses utanför huset eller tagit med dig en runda så du kom undan en stund om de var så, vi hade förstått men de är alltid ursäkter som är så dåliga istället för att säga sanningen... Vi har kännt varandra så många år nu och du kan fortfarande inte säga som de är utan måste komma på nån dålig ursäkt medans vi hade inte anklagat dig eller nåt för vi vet din situation. De med Babydady och Dottern har inte med saken att göra i nu läget Alla har dåliga dagar och de är okej. De med Babydady och Dottern situation är något du verkligen inte ska skämmas över och vi har aldrig sagt något dålig om hur allt har handskas för vi vill bara att så länge ni mår bra och har de bra eller påväg att få de bättre väg så är de som de är och är bra så dra inte in den delen för de är inte de vi är upprörd/besvikna över för vi har inte ens pratat om den delen idag eller på hur länge som helst Om du har så svårt med massa folk och sånt så förstår varken jag eller Sofia varför du inte är nån annan stans än där nu med tanken på fulla människor och nån som spelar gitarr.. om du nu menar att de är så jobbigt med folk så förstår jag inte varför du inte hittar en egen lägenhet som du kan styra över själv för de hade du nog mått bättre av men tror du att de är bra att vara där du är nu så kan du höra av dig när allt enligt dig styr upp sig för vi vill inte vara nån taxi, bank eller nåt för vi vill vara dina kompisar men de är inget vi kommer kunna vara så länge du behandlar oss som du gör nu för de är inte okej För just nu känner jag mig bara som en "bank" eller taxi för de är de enda du hör av dig med och så behandlar man inte sina vänner och vi kan inte vara bra vänner mot dig när vi inte släpps in.

Jag: Jag förstår som sagt att ni känner så. Och det är verkligen inte min avsikt. Och det har med saken att göra på så sätt att det har med mitt mående och hela min existens att göra. Men vi kan absolut höras när allt har lugnat sig och jag ordnat upp saker . Men som sagt, det var inte min mening och jag ber om ursäkt.

Detta fick jag inget svar på.

Konversationen ovan är direkt kopierad jag har dock tagit bort namn på personer och platser

Är det jag som är röv🎩 här?

Kanske en dum fråga, men jag gick nyss ut gymnasiet och söker jobb nu och jag hittade ett intressant deltidsjobb som kräver 50% annan huvudsaklig sysselsättning. Kan man bara säga att man pluggar komvux eller nåt, eller kan de kolla upp det?

Hej på er, töntig fråga kanske men ska flytta och har idag en 48" Sony kdl-48w605b från 2014. Säljaren av lägenheten undrar om jag vill köpa hans Philips the one 50" tv från 2022 för 3500.

Vad tycker ni? Är det ett värt köp eller ska jag hålla kvar vid min gamla tv som fungerar och som inte kostar mig nått?

Hej r/frittsnack

Nu i Oktober kickstartar vi för en ny inomhus-säsong hos Stockholm Lions LandHockeyKlubb. Båda våra lag (Herrarna och damerna) rekryterar nu fler spelare.

Vi tränar regelbundet 2 gånger i veckan, deltar i svenska seriespelet, har sociala sammanställningar och reser utomlands för turneringar. Då Landhockey fortfarande utvecklas i Sverige skulle det vara kul om du vill vara med på resan!

Hör av dig vid intresse så får du veta mer om våran klubb, Indoor Hockey och mer info om våra träningstillfällen.

Välkommna :)

https://preview.redd.it/b0onvevh2xpd1.jpg?width=1414&format=pjpg&auto=webp&s=cb2bfbd36314752b127e99bb1f6c0a31b459e226

En sen torsdags kväll i början på November 2007 har jag, en norsk polare vid namn Kjetil & hans vän Ullve precis lämnat Förde på vår väg hem till den lilla byn Dale med ca 500 invånare i hela socknen. Det är ca 6 mil emellan Dale & Förde, inom detta avstånd är det mycket glest befolkat. Det ligger beläget på Västlandet 15 mil norr om Bergen & hela området här är väldigt folktomt.

På vår väg ut ur Förde måste man korsa ett fjäll uppför en ca 4 km lång väg som ringlar sig upp på fjället, den s.k Drottningsbacken.

Klockan har strax passerat över midnatt när vi nått ungefär halvvägs uppför fjället då hela natthimlen plötsligt börjar att lysa upp i en jämn intervall av ljussken, som om det blixtrar.

Jag frågar Kjetil om det brukar blixtra så här års här? Nä, svarar han som om han funderade på min fråga medan han svarade. Vi fortsätter färden & fem minuter senare då vi nått upp på fjället så har inte det sluta att lysa upp natthimlen med det jämna pulserande ljusskenet.

Efter ytterligare några minuter slutar skogen på höger sida vägen om oss & exakt i samma stund lyser hela bilen upp av det starkaste ljus jag sett! Jag vrider huvudet & ser fyra ljuskällor i rad av formen likt en rektangel som är på väg ned från himlen.

Kjetil slänger sig upp längs passagerarfönstret fram & skriker, ” stanna bilen! ” Jag bromsar hastigt in & parkerar längs vägen. Alla tre hoppar snabbt ut & ser nu att ljusen landat bakom en gammal toppstuga. Vå går emot ljusen & stugan som befinner sig ca femtio meter framför oss snett uppåt. Nu hör vi att det ger ifrån sig ett pulserande ljud i och med varje blinkning.

När vi är ca 15-20 meter ifrån huset som i och med varje blinkning framstår som ett skräckfilms spökhus med sin svarta siluett pga ljusen bakom slutar det att blinka.

I exakt samma stund stannar vi tre upp och stirrar på varandra. Vi står där i några sekunder när hans vän Ullve ska säga något men bara hinner till ” jag tror..” då vi hör ett ljud som är hur något gick från att stå helt stilla till att lämna planeten. Ett ” whooooop” som kom och var över på en sekund om ens det.

Vi stod där med öppna munnar och bara gapade. Inget ljussken eller liknande, utan bara ett ” whoooop ”av hur något accelererade från noll till jag vet inte vad.

Vi satte oss i bilen och for hem under komplett tystnad där jag släppte av Ullve först, sedan Kjetil som stack in huvudet i dörren för att säga följande, ” Vet du vad det värsta är med detta är? Nä, svarade jag. Ingen kommer någonsin tro oss."

Det var min upplevelse av något skrämmande men också något mycket fascinerande som påverkade min syn på världen och universum.

Hej på er, jag vill flyga iväg över julen. Typ 2-3 veckor nånstans man kan gå i t-shirt! Budget upp till 10k för flygen. Vad skulle ni rekommendera? Har redan varit i Thailand och grannländerna 😜

Mitt barndomshem låg vid foten av en skogsbeklädd ås där en samling hus var glest utplacerade. Ner för denna ås ringlar en bäck & längs med på vänster sida ( om du färdas upp för åsen vill säga ) går en väldigt gammal skogsväg . När man når toppen av denna ås märks det endast av att vägen planas ut eftersom skogen sträcker sig tätt på båda sidor om vägen & bäcken. Som liten åkte vi om vintrarna ofta pulka & kälke ned för denna långa skogsväg.

Dock fick vi aldrig åka från toppen själva, inte för att som man skulle kunna tro att det var för farligt då vi kunde komma upp i för hög fart & slå oss illa. Nä, utan det var för att på toppen av åsen fanns det en annan skogsled. En skogsled som har en egen dikt man fick lära sig. ” Om du denne uråldrige led trampar på, denne uråldrige led, som ej äro upptrampad av, eller för, fötter till Evas barns , du aldrig mer trampa komma skall. ” Detta är Vitterstigen. Min farmor hade endast en sak att säga om vitterstigen & det var, ” Om så fan själv jagar dig, gå aldrig in på vitterstigen ”. En skolstart efter sommarlovet 1998 påstod två av mina barndomsvänner Johnny & Syd ( smeknamn på Söderberg ) att de hade gått in på vitterstigen & där blivit attackerad av något som först slängde pinnar efter dom. När dom fortsatte efter stigen övergick de små pinnarna till större stenar som också började att träffa dom. Hals över huvud sprang de tillbaka & ut från stigen. Ingen av oss som hörde deras berättelse trodde på den, vi var ju faktiskt 13 år nu. Ett år går & det är bara några dagar kvar av sommarlovet när jag & Johnny är hemma hos mig. Vi sitter ute på gården & bara hänger som man gjorde innan smarttelefonernas inträde. Då kommer min Pappa ut & frågar vad vi gör. Inget svarar vi varpå han då ber oss att ta en runda förbi alla älgpass inför höstens jakt för att se om något av dom behöver lagas eller rustas upp. Detta görs inför varje jaktsäsong. Så jag & Johnny knatar iväg upp in i skogen. Detta tar hela dagen & när vi är klara på väg hemåt så går vi förbi vitterstigen på väg nedför åsen. Jag stannar då upp & knackar Johnny i sidan med armbågen & säger skrattandes, ” buuu, ska vi gå in & se om något kastar saker på oss? ” Jag märker på honom att det vill han verkligen inte göra men jag får med honom. Så fort vi korsat bäcken & passerat stenen med trollkorset på hör jag min farmors röst i huvudet, ” Om så fan själv jagar dig, gå aldrig in på vitterstigen! ”. Vi knatar på i ungefär 1.5-2 km efter stigen när vi stöter på en stor lerpöl mitt i stigen. I lerpölen är det 11 st små träskors avtryck.

Min Mamma gick alltid i träskor sommar som vinter ända tills hon i slutskedet av livet blev så pass sjuk att hon inte kunde ta sig fram oförhindrat. Med små så menar jag som en 6 månaders bebis, ca 7-8 cm långa. Vi stod förundrandes & dividerade att en vuxen måste ha hållit i ett litet barn upprätt & gungandes framåt imiterat att den gått, tyvärr så var det inga större fotspår på sidan. Johnny säger då en sak som får oss att tänka på refrängen, ” se hur färsk dom ser ut, dom måste vara gjorda nyligen.” Vi tittar på varandra & det är som att det går upp för oss samtidigt att vi kanske inte är ensamma. Förstå att vi är uppvuxna med lärdomen att inte gå in där, folk försvinner där & har gjort det genom tiderna i så pass stor omfattning att man för hundratals år sedan valde att markera ut lederna. Vi fortsätter att gå & då ingen av oss gått ( förutom Johnny förra året men som vände snabbt om & var inte av närheten till dom ca två km vi hittills hade gått ) stigen förut visste vi inte vart den slutar eller hur långt den går. Det har börjat skymma och det slår mig plötsligt, det är knäppt tyst . ” Hör du ? ” säger jag till Johnny . ”Vadå?” Svarar han. ” Det är så tyst att man hör tystnade.”, viskar jag till svar som om jag var rädd att vi skulle bli upptäckta. ”Jo, jag har försökt att höra en enda fågel eller något överhuvudtaget sedan vi lämnade fotspåren i lerpölen.” Viskade Johnny till svar. Vi hade nu nått en del på stigen som hade fortsatt i några hundrameter rakt fram & stannade för att dricka vatten precis där stigen nu svängde då Johnnys frös till.

Jag följer hans blick & ser en svart skepnad längst bort på stigen där raksträckan började. Vi stod & stirrade, ” vad är det för något?” Frågade Johnny. Jag svarade bara att jag inte visste, ” men till vår stora fasa syntes det nu tydligt att det rörde sig mot oss. ” Nu går vi snabbt, ingen panik, bara gå fort sa Johnny till mig och vi ilade iväg. Solen hade nu gått ned under trädtopparna & skogen började på allvar kännas riktigt otrevlig. Som om den ville oss illa. Jag vet inte hur långt vi hade fortsatt i högt tempo när vi nådde ett stråk av stigen där skogen började gå nedåt på vänster sida medan stigen fortsatte längs med denna kuperade nedstigande terräng. Ovan trädkronorna såg vi hur byn skymtade längt där nere. ” Vi måste ned här.”, sade jag till Johnny. ” Vi vet inte hur långt eller vart stigen tar oss och att vända om är inte längre ett alternativ om vi inte vill möta vad det än är som går efter oss.” ” Skyndsamt långsamt”, var allt Johnny sa innan vi började ta oss nedför i terrängen. Jag var strax framför Johnny när en pinne kommer flygande över min vänstra axel. Jag stannade upp och sa till Johnny att gå bredvid mig. För trots allt for en tanke genom huvudet att han slängt pinnen. När han precis är bredvid mig hör vi ett stort dån komma brakande från trädkronorna till vänster om oss. Johnny slänger sina armar runt mig & upprepar hela tiden ” jag sa ju det, jag sa ju det!”. Jag vred direkt huvudet mot braket & ser en djävla stenbumling komma rasandes ned för en stor tall, jag ser hur den slår i marken och studsandes fortsätter sin färd nedåt där den välter mindre träd & fortsätter utom synhåll nedför. Fast jag inte längre kan se den så hör vi fortfarande hur den rullar med brak & knak längta & längre bort. Allt detta skedde på en tio, femton sekunder när jag säger till Johnny att jag räknar till tre, så släpper han mig & vi sakta fortsätter nedför backen. Vi båda har nu gråten i halsen, 1,2 &3. Han släpper mig & arm i arm skyndar vi ned. Det kändes som en evighet men till sist kom vi fram till en öppning där vi kunde se ishockeyhallen skymta, vi var vid Latbergshallen! Nu kunde vi börja små springa & det kändes som att skogen släppt taget om oss, vi kunde andas & helt plötsligt kändes det inte lika mörkt. När vi kommit ned till ishallen såg vi bilar står parkerade utanför & vi gick in i hallen bara för att se människor & låna telefonen för att ringa Johnnys mamma som bodde närmast att hämta oss. Som tur för oss var så skulle isen börjas lägga inför hockeysäsongen & därför var det folk här. Vi fick låna telefonen inne i den nu tomma kiosken & när Johnnys mamma svarade hörde jag hur hon skrek samtidigt som hon började gråta. Det jag kommer ihåg av samtalet är hur Johnny säger va? Och det är omöjligt! , flera gånger om innan han la på. Efter att ha lagt på frågade han gubben som ledde oss in till telefonen vad klockan var, ” den är halv nio ”. På kvällen? Frågade Johnny. Gubben skrattade med en blick som om vi var dum i huvudet, ” nä på morgonen såklart. Är ni full eller?”. Jag fattade inget men Johnny blev blek & vi tackade för lånet sen drog han mig i armen ut till parkeringen. Han berättade vad hans mamma sagt. Vi hade varit försvunna i nästan ett dygn! Än idag vet vi inte hur detta gick till & vi vågade inte berätta att vi gått vitterstigen utan tog vårt långa utegångsförbud för att ha ” druckit eller hittat på annat otyg ” med glädje. För hade vi berättat att vi varit så korkade att vi gått in där hade straffet blivit trefaldigt värre. Det är upp till var & en att tro vad dom vill, men detta var vad som hände mig & min vän när vi gick in på vitterstigen mot bättre vetande.

Vad kan man göra om min paket gick till nån annan? Jag beställde en paket och skrev alla mina uppgifter men en siffra blev fel av misstag vilket gjorde att en annan fick sms av leveransföretagen och bytte adressen för leverans och hämtade mitt paket. Jag kontaktade både nätbutiken och leveransföretagen och de sa att de kan inte hjälpa mig. Har ni nån tips på vad jag kan göra?

Hej Ska börja övningsköra och håller på att välja lämplig motorcykel. Tips på en bra första som inte gör uppkörningen för svår?

Har kollat på KTM Duke och Ducati Monster på runt 690kubik. Är det ett bra val?

Långsamma Stockholmare!

Göteborgare här. Har upptäckt att folk i Stockholm, företrädesvis i kollektivtrafiken, är förjävligt långsamma! De går i bredd, ofta helt oberörda kring om andra människor försöker passera eller ej. Reaktionstiden är dålig, gånghastigheten lika så. Jag vill inte ge intrycket av att folk i Göteborg är Usain Bolts avkomma eller så, men göteborgarna verkar liksom intuitivt veta när de ska lämna plats eller låta någon gå om. Att låta folk gå av i kollektivtrafiken innan man själv går på är ett koncept som inte heller verkar finnas i den moderna stockholmarens sinne. Varför tycks så många sakna stockholmare dessa saker? Är det en kultur av självupptagenhet? Är det ett annat flyt i trafiken? Svar uppskattas!

Jag ber oftast varje dag till gud för min familj att vara frisk. En dag bad jag honom att väcka mig tidigt så jag kunde gå till kyrkan men vaknade sent. Blev frustrerad på mig själv och skyllde på gud. Nu känns det som att han inte lyssnar på mig och inte bryr sig. Jag vill få hans förtroende tillbaka och kunna be till honom igen. Vad gör jag?

Jag behöver bil för ca 2 mil körning må-fre. Buss är inte en bra möjlighet då nästan halva avståndet kommer jag behöva gå. Elcykel vore fint men tjuvarna är aktiva och jag fruktar att den kommer vara oladdad när jag behöver den som mest. Sedan är det inte så kul att cykla på isig väg i -25 gradig snörök heller.

Allt som allt behöver jag en bil som kanske kommer gå som mest 500mil om året.

Priserna är helt galna, många bilar säljs för mer än de köptes för ett par år sedan... Då tror jag att min bästa odds är med en nybesiktat gammal trotjänare som kanske kommer gå ett år till. Det blir då ca 2000kr kostnad per månad vs 4000 kr för en ny bil-leasing.

Vad säger folket?

Hej på er, random fråga men vilket paket på hemnet ska man välja när man säljer lägenhet? Är det värt att ta medium eller premium paketen?