/r/Asksweddit
1) Din fråga måste vara med i titeln
2) Din fråga måste vara på kretsa kring Sverige/norden om den är relevant för hela värden för den antagligen hemma på /r/askreddit
3) Asksweddit är till för diskussionsstartande frågor. Om din fråga kan besvaras med en googling, eller i ett ord. Då är den inte rätt här.
4) Asksweddit är inte en plattform för reklam eller opinionsskapande utan för diskussion och eftertanke.
1) Din fråga måste vara med i titeln
2) Din fråga måste vara på kretsa kring Sverige/norden om den är relevant för hela värden för den antagligen hemma på /r/askreddit
3) Asksweddit är till för diskussions startande frågor. Om din fråga kan besvaras med en googling, eller i ett ord. Då är den inte rätt här.
4) Asksweddit är inte en plattform för reklam eller opinionsskapande utan för diskussion och eftertanke.
/r/Asksweddit
Vad kan man köpa till en man 35 års åldern i alla hjärtans dag? Han säger själv öl och ölkorv men va fan vill ju överraska honom lite.
Det känns kanske inte så just nu, men vi är inte så långt ifrån våren.
Så det är ingen nyhet att det sker otroligt mycket sprängningar just nu, viket är sjukt hemskt och fruktansvärd utveckling.
Jag har bara hört om det förens det drabba en själv i området. Nu hände det inte i just vår lägenhet men några meter ifrån men det lät nära. Jag har aldrig i mitt liv hört något så högt och att lägenheten skakade så mycket. Började skaka och fick panik men sen insåg jag att det var längre bort.
Polisen har varit i detta område i ungefär 3 veckor och bara åkt runt och spanat, fattade inte varför men sen insåg jag det. Nu efter att det hände här så åker dom fortfarande runt, även om dom har gripit en person.
Jag låter sjukt fjantig men jag kunde knappt sova igår efter händelsen och är lite paranoid över att det ska hända igen. Jag bor ovanför porten och är livrädd att något ska hända. Varje gång jag hör en bil eller fotsteg utanför så kollar jag ut nu.
Jag bor också i ett relativt välbärgat område där inte mycket händer, men detta skaka om mig.
Har någon tips för att lugna ner nerverna? Orkar inte gå runt och vara rädd.
Jag tänkte jobba i norge i sommar som fiskrensare men är osäker på hur man kommer i kontakt med bolagen och hur allt fungerar runtomkring, vad man tjänar, hur bor man, får man lägenhet av företaget eller fixar man det själv? Hur beskattas lön i norge och vad kostar det att bo i norge jämfört med Sverige, spenderar just nu 11000kr i månaden på mat och bostad.
Hej, jag (24) blev dumpad för 7 veckor sedan. Under relationen så har jag mått väldigt dåligt och insåg inte hur mitt mående påverkade honom. Sedan vi gjorde slut har hans liv blivit bättre medan jag knappt kan ta mig ut ur sängen.
Jag är väldigt glad för hans skull och vill honom inget annat än väl, men hur ska jag ta mig ut ur mitt huvud? Jag tränar, pluggar, skaffat nya vänner, börjat gå i terapi och fått antidepp, men ångesten och skulden för allt jag utsatte honom för kryper alltid upp och gör att jag bryter ihop.
Jag är fast. Känns som att jag har förstört mitt liv och att jag har skadat honom så mycket. Jag vill verkligen släppa honom och bara gå vidare. Jag kan inte hata honom så han genuint är en bra människa som inte gjorde några fel, utan jag va problemet.
Har ni några tips på hur jag kan gå vidare och släppa honom?
Lasek/Lasik är ett par tusenlappar dyrare men framför allt är ICL uppemot 10000kr dyrare än de flesta andra ögonkliniker, Lirema, Optalmica osv.
Jämför ICL på Memira är 62000kr. ICL på Optalmica är 50000kr.
Det kan ju inte vara att Memira ger så mycket bättre produkt? Har någon en förklaring till detta?
Utgå från hur du gör oftast, majoriteten av gångerna du äter där.
!Jag gör aldrig det typ. Jag trodde att det ingick i deras arbetsuppgifter? Men så stötte jag på ett inlägg i en Facebook-grupp där frågeställningen är samma som här. Alla svarade ja(många ger undantag till småbarnsfamiljer)... Reality check...!<
!Jag ska börja göra det. Folk uttryckte att det var "sjukt" att man inte plockar efter sig...Min bf gör ju det varje gång också, han har själv jobbat inom det så han vet ju hur personalen känner.!<
Hej,
Jag har aldrig riktigt hittat in i livet, utan harvat runt på tillfälliga anställningar här och där. Just nu jobbar jag som städare inom järnvägen. Gillar visserligen att arbeta självständigt, men sysslorna är oerhört monotona och dränerande, utvecklingsmöjligheterna begränsade osv. Ser mig inte alls hålla på med detta på sikt. Tänker därför att jag ska försöka utbilda mig, men då något hyfsat kort och på distans jämte arbetet eftersom jag pga tidigare felval i livet inte har så mycket CSN kvar.
Det viktigaste för mig är att jag kan arbeta någorlunda självständigt och att det finns ett reellt behov av arbetskraft även om 2-3 år. För några år sedan hade jag säkert försökt mig på något inom IT, men som jag förstått det har branschen blivit mer tillknäppt på sistone. Därtill har jag inget riktigt intresse för programmering, så det vore nog ett dumt val fastän jag lockas av själva arbetssättet.
Har haft ett par anställningar som labbtekniker men vantrivts. Processbranschen lockar inte heller eftersom jag inte klarar av skiftarbete. Rörmokare har jag hört behövs, men kommer behovet kvarstå även framöver? Elektriker verkar det lite till och från med. Vissa avråder eftersom det finns ont om lärlingsplatser, andra inflikar att man har goda chanser ifall man specialiserar sig.
Vad är ett smart yrkesval i nuläget om man är introvert men inte har råd att vara för kinkig, närmar sig fyrtio och inte vill plugga på universitetet?
Hej jag har beslutat att köpa en porsche taycan eller Panamera (hybrid). Jag tycker om taycanen, ser sportigare ut än panameran tycker jag, men nackdelen är att den är el och har dålig räckvidd.
Hoppas på fina synpunkter angående detta :)
Every time I see posts about job market the answer is that it’s horrible right now, and I’m wondering… why?
And what’s the tips to get the best out of it in Malmö as a foreigner?
Har länge haft en vårdcentral här som inte funkar jättebra och undrar om det finns nån som har rekommendation på en bra vårdcentral? Främst så är det psykologhjälpen jag tittar nära på
Håller på att kolla igenom yrkeshögskolans utbildningar i höst, då jag behöver en plan B ifall man inte hittar nytt jobb.
Jag håller på att kika lite på Account Manager, då jag vet att lönen kan bli riktigt bra, särskilt om man kommer upp i rank och blir key account manager, men framför allt då jag redan fram tills nyligen har jobbat med uppgifter som bland annat finns i rollen (budget, merförsäljning, erbjuda tjänster osv. Skillnaden är väl att det inte var min primära roll, och att det inte fanns <så här mycket ska du sälja per år>-krav på en.).
Jag tror att jag skulle kunna ta mig igenom utbildningen relativt enkelt. Affärsjuridik verkar svårt, men samtidigt så kanske jag dels överskattar svårighetsgraden, men också if there's a will, there's a way!
Saken är att jag är introvert. Det är som flera säkert vet inte det wsamma som blyg, men allt för mycket sociala sammankomster, särskilt hårt pressande sådana, kan vara jobbigt. En och en, eller i mindre grupper på 2-3 personer, så har jag inga problem att vara social, men är det något ställe med exempelvis 5+ personer så brukar jag snarare vara personen som sitter och lyssnar, och kommenterar det andra säger istället för att vara den som tar all plats själv.
Skulle jobbet passa som introvert? Hur ser en vanlig dag ut som AM? Jag åkte ju aldrig runt till kunder på mitt förra jobb, utan all kontakt skedde via mail eller, vid behov, möte på Teams där vi satt med kameran på och diskuterade. Väldigt sällan åkte vi ut, men då var det alltid någon IT-kunnig person som var med och mest tog hand om snacket då kunden var nyfikna om vad exakt för tjänster vi hade och hur exakt de fungerade.
Jag är nu en relativt gammal man. Men jag kontemplerar ändå att ansöka till en ytterligare högskoleutbildning till hösten. Problemet är att jag jag inte har gjort högskoleprovet på ca 10 år och det är nu för sent att anmäla sig (resultatet är giltigt i fem år). Jag läste i betygssystemet G-VG-MVG en gång i tiden, Mina gymnasiala meriter är väl sådär, jag vill minnas att jag hade någon siffra på drygt 17 eller något som jag sett i ansökningar, vet inte om det stämmer.
Måste man sitta och räkna på detta manuellt, med risk för att göra något fel? Eller kan man se det automatiskt nagånstans? Antagning.se verkar enbart lista mina kurser och betyg, men inte någon sammanvägd siffra. Jag läste även naturkurserna sedan på komvux efter gymnasiet, vet inte om detta höljer mitt betyg eller om det är en annan urvalsgrupp?
Jag är 18 år (19 till sommaren) och har tidigare jobbat i butik, men har bestämt mig för att testa något nytt och söka sommarjobb inom hemtjänsten. Jag har ingen utbildning eller erfarenhet inom vård, så jag vill gärna få tips på allt möjligt man bör tänka på; vad man kommer göra, hur en realistisk dag ser ut osv.
Alla tips, erfarenheter och upplevelser uppskattas!
Er personliga åsikt?
Jag hade kanske kunnat lägga detta inlägg i r/Android, men kände att jag vill skriva på svenska och få förslag för svenska butiker etc.
Apple har sina Apple AirTag sedan flera år, nu har det kommit en liknande grej för oss som Android. Undrar vad ni provat för märke, vad är det senaste nu när Google lanserat det över hela världen. Var får man mest kvalitet för så billigt som möjligt? Fungerar tekniken på samma sätt som för Apple?
Anekdoter? Nån som har prövat dem?
Jag är på gymmet varje morgon när de öppnar vid kl 05 och förundras alltid över hur det ser ut? Vad är det för fel på kvällsgänget? Är det svårt att plocka undan efter sig?
UPPDATERING: Ni har rätt, jag har nu bokat om tiden. Tack för att ni slog i lite vett i min trötta skalle. Provar honungsvatten ovanpå min medicin och total röstvila. Tack ❤️
**
Jag blev förkyld, halsont tog ut min röst och nu har jag jobbig hosta. Ska till kurator på tisdag men har inte lust att skriva på en whiteboard hela timmen, så jag halsar mollipect och hals-spray mot förkylning.
Vad skulle ni göra? Gurgla saltvatten är ju bra men jag har jätte känslig reflex o kräks av det - inte riktigt det bästa för halsen då lol
Hej,
Skriver mest här för att höra hur ni hade resonerat. Jo det är så att en vän till mig som bott utomlands i 1 år har precis kommit hem. Vi är ett litet gäng som växt upp med varandra där han har bjudit in till en heldag tillsammans för att fira att han är hemma. Han bjöd in till detta för flera veckor sen och jag accepterar givetvis eftersom jag gärna vill komma.
Nu är det så att min absoluta närmsta vän fyller år, och som vanligt är han ute i sista sekund. Nu har han också ordnat ett evenemang en vecka innan på exakt samma dag.
Värt att tillägga är att min närmsta vän inte är så tajt med min barndomsvän och därav är han inte med. Det lutar åt att jag kommer joina min närmsta vän, men det är så satans oschysst att behöva förklara för barndomsvän vad som hänt.
Vad tycker ni? Vad är rätt och vad är fel?
Jag har mått dåligt större delen av mitt liv (är 21) och har under åren aldrig fått någon hjälp av sjukvården som faktiskt gjort något positivt för mitt mående. Idag har jag en livslust och längtan efter att må bra och planer för framtiden. Går andra terminen på en 3 åring universitetsutbildning och är så exalterad över att få börja jobba med det jag brinner för men jag mår fortsatt extremt dåligt och är rädd att råka avsluta mitt liv en dag snart. Vill verkligen må bra men känner inte att jag får någon hjälp av vården. Terapin jag går i nu är det sista mottagningen har att erbjuda men jag mår bara sämre av den och känner ingen tillit till min behandlare. Min psykiatriker har inget att erbjuda då jag tydligen testat alla läkemedel han kan komma på. Så går i terapi som får mig att må sämre och har ingen läkemedelsbehandling. Min psykiatriker tycker dessutom inte att en krisplan är nödvändig för mig så har inte ens en krisplan och är inte heller välkommen till psykakuten.
Är rädd att offentliga vården inte är redo att hjälpa någon med en sån allvarlig psykisk ohälsa som jag har. Jag har bara autism diagnosticerat men mitt stora problem är ett självskadebeteende som snabbt eskalerar och som fysiskt är väldigt farligt. Har nästan dött vid flera tillfällen och känner att snart tar nog turen slut. Jag har under januari behövt 2 blod transfusioner och är (ö)känd på akuten så behöver inte ens berätta vad som skett när jag inkommer. Alla är trötta på mig och jag är själv trött på att slösa sjukvårdens resurser med skadorna jag åstadkommit mig själv så jag undviker att söka vård i så stor utsträckning som möjligt men det vore ju bättre om jag faktiskt kunde sluta så jag inte behövde sjukvården.
Men finns det ens något hopp om att psykiatrin kan hjälpa mig? Gäller det att söka sig till en annan region? Vilken region har störst utbud i insatser? Eller borde jag börja kolla efter privata vårdgivare? Hur hittar jag en privat vårdgivare som kan erbjuda mer än regionen? Vad kan jag förvänta mig att det kostar? Har en del sparade pengar och mina enda utgifter är boende och katten så borde väl kunna lösa det. Dör jag så spelar ju pengarna ändå ingen roll så kan lika gärna spendera i hopp om att det räddar livet på mig.
I have been working in a good consulting company as technology advisor with a good salary (85k SEK/ month + benefits) but most of the salary and benefits disappear in taxes. I am wondering if I should start working as an independent consultant and does it worth it financially and strategically? PS: I am a rather technical person with almost no sales and marketing experience but I have a customer lined up if I start my business.
Hej,
Gjorde en tråd om detta förra året också och det fick en del respons, men jag ser fortfarande många som har problem med sina brf:er. Jag tänkte att om ni frågar här så svarar jag.
Bakgrund:
Jag köpte min första brf 2019 och har suttit i styrelsen sedan dess, vi är en liten förening så vi har ingen extern firma som sköter teknisk eller ekonomisk förvaltning, jag sköter allt sådant. Jag har således under de senaste 5 år blivit något av en expert på hur brf:er fungerar.
Länk till förra tråden:
https://www.reddit.com/r/Asksweddit/comments/1b4xo6k/comment/mad7kz0/?context=3
Det finns även ett eget forum för BRF frågor numera, jag svarar där med.
https://www.reddit.com/r/bostadsratt/
Vad ska man göra om man råkar göra en tjej gravid, kan hon göra abort utan att hennes föräldrar får reda på det